Det är väl sisådär men hanterbart. Mår mestadels illa, tung i huvudet och huvudvärk, trött. Kymig. Sjuk. De sämsta dagarna blir troligast lördag söndag säger Susanne. Jag lever på kredit nu. Kredit beviljad av herr Cortison.
Det är jobbigt men det går. Undrar lite hur det kommer att kunna bli. Försöker att inte grubbla. Det där med dubbel oro vill jag ju hålla mig ifrån.
Dessvärre fick jag ett till samtal från samma anonyma adress i eftermiddag. Dolt nummer, och det var inte Susanne.
Jag gjorde efter operationen en CT-röntgen, för att kolla mina organ, lungor osv. Fina kirurgen Ann ringde mig dagen efter röntgen för att rapportera vad man sett. Det mesta såg bra ut, så när på några diskreta förändringar på lungsäckarna samt en cysta på vänster äggledare. Varken det ena eller det andra behöver vara farligt men båda "avvikelserna" ska följas upp. Lungorna ska röntgas efter en tid för att se om det ser likadana ut. Det kan t ex vara ärr från en gammal lunginflammation.
Vad gäller cystan skickades en remiss direkt till en gynekolog. Jag var där och kollade och hon letade och letade efter cystan utan att hitta den. Gynekologen rådgjorde med en mer erfaren kollega men de båda var överens om att inget såg onormalt ut.
I eftermiddag ringde gynekologen till mig. Hon hade talat med en specialist och de vill titta på mig igen. Otäckt.
Gynekologen sa att jag inte skulle oroa mig, det var bara för att vara helt på säkra sidan. Extra extra med tanke på min sjukdom. Men visst är det lite svårt att låta bli.
Cytostatikasvag och allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar