Ibland känns det orättvist

Som idag. När jag ofrivilligt lägger in frånvaromeddelande på jobbmejlen. Eller när jag inte följer med till Linköping på grund av Cytostatikaångest. Vill ju inte förknippa kära Lasse med något sånt. Måste säga att jag är lite orolig över nya skivan. Det där musikminnet...

Men, bland det första jag tänkte på när jag fick beskedet var ändå att det finns absolut ingen mening med att gräva ner sig i några såna tankar. Haka upp sig på orättvisan. Näe, det skulle bara göra mig bitter, men det är klart, ibland sticker det till. 

Men då kan man ju skriva av sig.