En sak är i alla fall säker. Man blir trött av att få cellgiftsbehandling. Nu är jag inne på min sista vecka innan nästa behandling och jag känner att jag börjar må riktigt bra. Men, så finns ju alltid det där men:et. Jag är trött. Och det går liksom inte att vila bort. Jag är mer eller mindre trött hela tiden. Självklart finns det saker som hjälper. Framförallt frisk luft och att röra på sig. Men det är verkligen en speciell trötthet det här. Det finns till och med ett namn på den: Fatigue.
Så här skriver man på 1177 om Fatigue. "Trötthet vid cancer, fatigue, går inte att jämföra med vanlig trötthet som går att mildra genom vila eller sömn. Fatigue gör att allt känns oöverstigligt: kamma håret, klä på sig, gå på toaletten och så vidare".
Nu har väl jag drabbats av värsta sorten, men jag känner av den med olika styrka olika dagar.
En sak som inte gör saken bättre är att äta en massa sött och gott, men väldigt lätt att ta till.
En annan sak är att jag kan konstatera att jag är ganska trött på att klaga på att jag är trött. Det är ju bara gilla läget och även om denna trötthet kanske håller i sig ett tag efter behandlingen så kommer den knappast att vara för evigt. Jag vet inte, det kanske är något slags behov att förklara sig? Vilja att vara förstådd?
En tredje grej jag tänkt på är att vi är ju till mans rätt bra på att gnälla över att vi är trötta. Nu är det väl mörkret och vintern, snart kommer vårtröttheten och om inte annat är det väl fullmåne? Vi som är lyckligt lottade med barn är ju också ganska trötta. För att inte tala om de som haft en rolig helg och råkat vända på dygnet.
Må hända att jag är lite sarkastisk, men det känns som att nu när jag träffat den "riktiga tröttheten" har jag också fått en del perspektiv. Jag har typ svurit ett löfte till mig själv att från och med nu är det slut på att klaga på trötthet.
Jag tror att den mesta tröttheten går att åtgärda. Om inte annat får man väl söka för det. Självklart förstår jag också att det tar på om man inte fått sova på flera nätter, framförallt psykiskt, men säg att åtminstone 50% av gångerna gnäller vi i onödan.
Så ja, om det på något sätt varit otydligt, jag är inte bara trött på att vara trött. Jag är trött på att klaga på att vara trött också.
Hej!Vad skönt att höra att du mår bättre igen.Jag tror ingen upplever att du är nån som klagar i onödan...Sköt om dig och familjen!
SvaraRaderaKram Ingela
Åh, det måste vara för att vi är släkt :-)
RaderaKramar
Vi heier på deg fra Norge! Stor klem til deg fra Siri
SvaraRaderaTack Siri! Vad roligt att höra ifrån dig!
SvaraRaderaStora kramar och grattis till bröllopet
Hahah, nu var du faktiskt riktigt bra och du har så rätt, kan bara hålla med dig om att vi kan gnälla i onödan och då kan vi ändå göra något åt det. Men är det inte lite svenska att få gnälla bara lite grand. :-)
SvaraRaderaVa det var kul att få träffa på dig i lördags, du såg så ´pigg och snygg ut. Men säg när gör du inte det .-)
Sköt om dig nu vackra du, och åter igen styrke och bamse kramar till dig
Kram Sodis
Tack fina du! Du var ju fräsch och snygg själv.! Härligt att få träffa dig. Kram
Radera