Att komma tillbaka

Den har ju som sagt börjat nu, vägen tillbaka efter cellgiftsbehandling.

In- och utsidan ska bli som vanligt igen. Vissa saker känns enkla, andra jobbiga och en del saker känns mest tidskrävande. Sammanfattningsvis kan jag nog konstatera att tålamod är något bra nu. 

Håret kommer säkert börja växa vilken dag som helst. Lite-lite varje dag, troligast  ca 1 cm i månaden, kanske tom 1,5 cm om jag har tur. Normalt växer mitt hår fort och nu har jag dessutom köpt ett medel, Nioxin, som jag tror kommer att göra susen. Jag har i alla fall hört från en säker källa att det fungerar.

Jag träffade en sjukgymnast i veckan och har fått "fysisk aktivitet på recept" utskrivet. Jättebra. Promenad på totalt 30 min per dag, 2*15 min är rekommendationen till en början samt ett styrketräningsprogram som jag ska köra två gånger per vecka från och med nästa vecka. Har varit ute och prommenerat i två dagar nu och jag kan konstatera att som vanligt sitter mycket i huvudet. Jag är väl i samma eller kanske tom lite sämre form än motsvarande tid efter behandling fem. Då släpade jag mig framåt med orörlig överkropp och tyckte mest det var utmattande och värdelöst. Om några dagar skulle jag ju vara utslagen igen. Kan väl inte påstå att jag har något tryck i mitt steg nu, men känslan när jag vet att det kommer bli bättre för varje vecka är en helt annan. 

Naglarna är missfärgade, men inte spruckna, händerna torra liksom fötterna men inga sprickor där heller. Jag tror nog min disiplinerade insmörjning minst morgon och kväll har hjälpt. Bara att köra på med det ett tag till. 

Vad gäller magen ska jag äta medicinen en vecka till, men de senaste två dagarna har det nästan känts helt bra. 

Vad gäller sinnet så har jag i veckan träffat min kurator igen. Gunilla är fantastisk. Jag har varit hos henne tre eller fyra gånger och innan varje samtal har jag undrat vad jag gör där. Efter varje samtal har jag känt mig lättad. Hon lyssnar bra, hon förklarar bra och hon ger goda råd. Hon är på något sätt väldigt okomplicerad och väldigt bekväm. Hon får högsta betyg helt enkelt. Alla skulle ha en Gunilla emellanåt. 

Mmm. Den är alltså påbörjad och ganska lång. Men absolut inte omöjlig.