Check på trean - halvvägs med cytostatikan

Usch, det satt långt inne. Det har varit jävligt, jag har mått pyton fysiskt och psykiskt. Behandling nummer tre är gjord och det värsta är helt klart över för den här gången.

Tre av sex cytostatikabehandlingar är genomförda. En form av målbild jag satte tidigt. Hälften är gjort innan jul, och nu är det så.

Precis som de tidigare behandlingarna kommer tröttheten först smygande och därefter med stor dramatik illamåendet. Fy vad jag hatar det där illamåendet. Den här gången fick jag min behandling på eftermiddagen vilket ledde till att jag plågades av illamåendet under större delen av natten. Det allra värsta la sig sedan och den totala orkeslösheten, huvudvärken och totala matledan infann sig. Svårt att beskriva känslan, kanske som en kombination av hemsk magsjuka och tuff influensa. Jag orkar knappt resa mig och hjärtat slår hårt i bröstet. Hela bröstkorgen känns sliten och trött. Får kväljningar när jag hostar. Tankarna blir tunga. Och det går inte styra något. Det går en natt till och det lättar lite till. Orkar ta mig till soffan, klarar av att äta lite och börjar komma igen. Mellan dygn tre och fyra blev det betydligt mycket bättre och nu på dygn fem känns det ganska bra.

Jag är inte helt tillbaka än och jag känner obehag för vad som komma skall. Alltså vad gäller kommande behandlingar. När jag mår dåligt, tänker jag på ett annat sätt än när jag mår bra. Jag kan tänka tankar om jag måste göra om det här? Om cancern inte försvinner eller kommer tillbaka. Det är inget man blir stärkt av. Men jag tror i alla fall att bara jag mår lite bättre fysiskt så kommer det också att kännas bättre och mindre skrämmande. Inte fokusera på oron. Det måste vara mitt motto. En stor lättnad och hjälp i detta elände är alla de fina meddelanden jag får. Ett sms, en kommentar här på bloggen, ett meddelande på Facebook. Jag är så tacksam för det. Tack. Det är oerhört skönt med stöd, pepp och kärlek.

Jag kommer att få en ny sorts cytostatika nästa gång. Ett nytt gift som kommer att påverka mig på ett annat sätt. Det är läskigt. Men jag har klarat dom här tre omgångarna och nu ska jag bara klara nästa tre. Bara tre. Jag tror jag sätter punkt där, något annat vore väl dumt att göra?